På grund av den milda vintern har Naturvårdsverkets team inte kunnat märka några vargtikar i de områden som länsstyrelsernas viltförvaltningsdelegationer har pekat ut som lämpliga för utsättning av vargvalpar från djurparker. Det gör att det inte går att genomföra en valputsättning i vår eftersom märkta vargtikar är en förutsättning. Istället förbereds en inflyttning av unga djurparksvargar från Ryssland till svenska djurparker.

Bristen på snö i de utpekade utsättningsområdena har försvårat för Naturvårdsverkets märkarteam. Nu är det för sent för att kunna genomföra märkningar både på grund av snöbristen men också av etiska skäl då vi inte vill påverka tiken under hennes dräktighet.

Tikens märkningshalsband indikerar när hon föder sina valpar och var lyan ligger. Den informationen är nödvändig för att kunna genomföra en utflyttning av valpar. På grund av detta och att tikarna sannolikt är dräktiga så avbryter Naturvårdsverket och Jordbruksverket arbetet med att flytta djurparksvalpar i vår.

Ryska valpar till svenska djurparker.

Enligt regeringens uppdrag att genetiskt förstärka vargstammen fortsätter nu Naturvårdsverket, Jordbruksverket och Svenska Djurparksföreningen att planera för att flytta över ryska djurparksvalpar till svenska djurparker senare i vår. Kontakter kommer åter att tas med de ryska myndigheterna för att lösa alla praktiska frågor med tillstånd, smittskydd och transporter.

Just nu undersöker man möjligheten att få tag i nya avelsdjur, så kallade ”founders”, från Ryssland och det blir i så fall sannolikt månadsgamla valpar. Valparna får växa upp i svenska djurparker, för att sedan sättas ihop till lämpliga avelspar. Tanken är att i framtiden sätta ut valpar efter dessa avelspar till vilda vargars lyor i syfte att genetiskt förstärka vargstammen.
​
Genetisk förstärkning på ett smittskyddssäkert sätt.

I myndigheternas uppdrag ingår att genomföra den genetiska förstärkningen på ett smittskyddsmässigt säkert sätt.

Vargarna i de ryska djurparkerna är hälsokontrollerade. Vi ställer tydliga krav på avsändaranläggningen innan vargar kan importeras.

​
Uppdraget om genetisk förstärkning

​Enligt den svenska rovdjurspolitiken ska en genetisk förstärkning av den svenska vargstammen genomföras med högst 20 vargar till och med 2014. Det regeringsuppdrag om genetisk förstärkning som Naturvårdsverket och Jordbruksverket har varar till slutet av 2012.

Med en genetisk förstärkning kan vargstammens storlek hållas på en lägre nivå än om den är inavlad. En inavlad vargstam behöver enligt forskarna vara mycket större än en vargstam med en genetisk variation för att vara livskraftig.

Om Sverige har en vargstam med liten inavel så behövs ett antal hundra vargar. Är vargstammen inavlad behövs mycket fler för att den ska vara livskraftig på lång sikt.

Stammen behöver vara livskraftig och ha uppnått gynnsam bevarandestatus för att vi ska kunna förvalta den på det sätt vi önskar i Sverige.

I en delredovisning 2011 anger Rovdjursutredningen att vargens bevarandestatus inte är gynnsam i Sverige. Målsättningen är att minska inavelsgraden från dagens cirka 30 procent till under 10 procent. Som ett provisoriskt referensvärde för den svenska delen av det skandinaviska vargbeståndet föreslår utredningen 450 vargar.